Ena dagen vill man bara försvinna, men...
I dag känner jag mig glad. Väldigt glad. Det är underligt hur känslorna kan skifta så mycket från dag till dag. I går mådde jag ju skitdåligt...
Men i dag har jag i och för sig fått göra precis det som jag vill, det jag vet att jag klarar av och som jag är skapad för - nämligen barn och deras lärande och utveckling. Där får jag beröm för mitt arbete, jag är uppskattad och önskad av både personal och barn, på förskolan där jag vikarierar. Det är verkligen min framtid. Jag har hittat hem, så att säga.
Och inte bara det, jag har precis klätt upp mig för att åka med min pappa och syster på teaterpremiär på Kulturhuset Spira inne i Jönköping. Det här blir en kväll att minnas! ❤
